Memoixi astintzen! 1969ko Consejo de guerra (Burgosko epaiketi) sei Ondarrutarrei!

Gure artxibuk arakatzen jarraitzen dou. Gaurko egunez on dala 55 urteko gertakaxak gogoratzen (Franquismo garai gogorrak).

1969-10-27

Burgosko epaiketa:

Consejo de guerra ordinario.

Procedimiento Sumarisimo nº28/69

Prozesatuak:

ANDONI ARRIZABALAGA BASTERRETXEA

 ANGEL OLEA ZUBIKARAI

  IÑAKI GARCIA ARAMBARRI

  JESUS MARI ARAMAIO ETXABURU

   ANDONI BEDIALAUNETA LAKA

   JOSE IGNACIO URIBE BURGOA

(Beheko argazkixetan, kartzelaratuk kartzela desbardiñetan atatakuk diz)

Abogaduek

JOSE ANTONIO ETXEBARRIETA ORTIZ

  JUAN MARI BANDRES MOLET

   RAFAEL FREIJO BALSEBRE

Vocal ponente: ANTONIO TRONCOSO DE CASTRO

Akusazioak: Udaletxeko Poliziaren jeepari ipinitako lehergailua. ANDONI ARRIZABALAGA, “uno de los responsables de la zona de Ondarroa”, siendo “uno de los activistas mas dociles y disciplinados dentro de la organizacion” (sentencia folios 236-243); beroni ezarri diote lehergailuaren eratzea eta abar. Besteek (ANDONI, IÑAKI eta ANGEL)= jarri zutenak.

“En el acto de la vista y ante el Consejo de Guerra el procesado BEDIALAUNETA LACA, se nego a expresarse en español de forma reiterada a pesar de la invitacion del Presidente del Consejo para que lo hiciese en el idioma oficial, pretendiendo hacerlo en un idioma desconocido, al parecer vascuence. Su defensor, Sr ECHEVARRIETA, manifesto ante este Consejo de manera espontanea y obrando, al parecer, de interprete oficioso, que, el sentir del procesado era de renuncia a la defensa de dicho letrado.-Igualmente el procesado ARRIZABALAGA BASTERRECHEA, se nego a expresarse en español, de forma reiterada, pretendiendo hacerlo en un idioma desconocido, en contra de la orden del Presidente para que se exprese en español. El defensor del procesado, a continuacion, sin que, previamente advirtiera al Consejo el conocimiento del idioma utilizado por el procesado, manifesto, segun parece, por conocer con anticipacion el sentido de las palabras pronunciadas por su defendido, que deseaba no ejercitar su oficio de defensor.- Terminada la vista, el procesado BEDIALAUNETA manifesto ante el Consejo en idioma español, “que como he dicho antes, no admito ni al jurado ni al abogado”.-El procesado GARCIA ARAMBARRI se dirigio al Consejo en idioma desconocido. El procesado ANDONI ARRIZABALAGA BASTERRECHEA manifesto en español: “Que como ha dicho anteriormente en euskera, que renuncio a la defensa de mi abogado”. Sentencia (1969-10-27) : Resultando 1, folios 236-243.

Eta horren aurrin Ondarruko herrixan erantzune:

1969-10-26 (domeki)

ANDONI ARRIZABALAGA, IÑAKI GARZIA, JESUS M. ARAMAIO, J. IÑAKI URIBE eta A. BEDIALAUNETAren epaiketa dela eta manifestapena Ondarroan.

Konbokatzaileak: EGI, PNV, ETA, ELA. Ikus herrian zabaldu duten orria. (Zutik-Caracas), 91 zenbakia, 9-10 orrialdea Documentos 8 Hordago 1979, 9-10 orrialdea.

ANDONI ARRIZABALAGA eta bere lagunen aldeko manifestapenan ondorixoz Ondarrun zenbait atxiloketa.

1) JOAKIN ETXEBARRIA ARETXAGA : ezkondua. Ondarroako kuartelean= egun osoan. La Salvera: 27ean: goizaldeko 2 etan. Basaurira = 27ean eguerdian. Irten : 1969-10-31

2)JOSEBA IÑAKI ARAMAIO (“Satorra”)

3) ISIDRO GARALDE BEDIALAUNETA. Ondarroako kuartelean. La Salve eta Basauri.

  4) IRUNE BADIOLA SUBIÑAS neska gaztea La Salvera ta Basaurin=irten 1969-12-30an.

5) JESUS MARI ITUARTE BENGOETXEA. Ondarroako kuartelean: egun osoan. La Salvera: 27an: goizaldeko 2 etan. Basaurira: 27an: 11,30tan.

6) JOSE ANJEL OTXOANTEZANA. Ondarroako kuartelean=egun osoan. La Salvera= 27an: goizaldeko 2etan. Basaurira.

  7)JUANITO IBAIBARRIAGA ARKOTXA. Ondarroako kuartelean. La Salve. Basauri.

8) GUSTAVO ALKORTA JIMENEZ. Ondarroako kuartelean. La Salve. Basauri.

9) JOSU SOLABARRIETA AÑORGA. Ondarroako kuartelean. La Salve. Basauri.

Gaurko manifa eta hurrengo egunetako giroa Ondarroan. Ikus 1) BIKILA “Borrokaren gorria”, 121-124 orriak, 267,325,173.

Estatu española edozer etxeko kapaza zanelata (ANDONI garbitzi be burutik pasa gakuen), Gurasuk atxa santuana (Pablo VI.) be alla zin herixotzin konmutaziñoin eske (Kristautasune medio).

Euskal herri zabalin be salatu zan epaiketa hau mobilizaziñoi desbardiñakin:

“Pamplona 30 (Europa Press). Nueve personas han sido detenidas como consecuencia de un incidente ocurrido anteayer en el edificio de Correos y Telegrafos de esta capital. Aunque los hechos no pueden llegar a reproducirse con exactitud, se sabe que varias personas llegaron a Telegrafos con la intencion de redactar unos telegramas pidiendo la condonacion de la pena de muerte a que ha sido condenado el activista vasco ANTONIO MARIA ARRIZABALAGA BASTERRECHEA, en Consejo de Guerra seguido en Burgos contra el y algunos otros miembros de E.T.A. . Como se sabe, la sentencia del Consejo de Guerra no adquiere vigencia hasta ser ratificada por el Capitan General de la Region. Rumores recogidos en la calle afirmaban que la causa de la detencion fue la simple intencion de poner los telegramas, pero de fuentes fidedignas se ha dicho que la Policia trataba de averiguar si ha existido una suplantacion de personalidad por parte de los remitentes de los telegramas y si tal iniciatiba viene ya organizada y dirigida como campaña. Se asegura en medios competentes que los nueve detenidos, o al menos la mayoria, residen en Guipuzcoa” (Correo Español, 1969-10-31)

Eibar (de nuestra redaccion). Durante el dia de ayer continuo el paro parcial en numerosas factorias de la zona de Eibar, paro que, como ya se dijo, no obedece a motivos estrictamente laborales. En “Alfa” (1.600 operarios) solo trabajaron las secciones tecnicas y administrativas; en G.A.C. (400 operarios), hubo paro total; en “Lambretta”, el trabajo se interrumpio a ratos, trabajando entre el 60 y el 80% de la plantilla, en “Orbea” hubo conatos de paro, asi como en “Aguirre y Aranzabal”, “Victor Sarasqueta” y otras fabricas y talleres. En la factoria “Sigma” de Elgoibar, hubo un paro de dos horas. Tambien hubo paros en algunos talleres de Eibar”. (Correo Español, 1969-10-30, 17. Orrialdea)

“Actos de protesta en San Sebastian. San Sebastian, 31 (Europa Press). Han sido puestas en libertad 7 personas, en Tolosa, que habian sido detenidas en relacion con el envio de unos telegramas con motivo de la condena de muerte de ANTONIO ARRIZABALAGA, y que hoy ha sido indultado en la reunion del Consejo de Ministros celebrado bajo la presidencia del Jefe del Estado. En Zarauz se registran paro en diversos centros de trabajo. En San Sebastian hubo manifestaciones esporadicas ayer, y un paro de unos minutos en el Banco de Vizcaya. Los estudiantes de la Escuela de Asistentes Sociales estan en huelga; continua la de hambre de Ingenieros industriales; y ha cerrado la Escuela de Peritos hasta el lunes” (Correo Español, 1969-11-01, 10. orrialdea).

Estatu aldin be kalea urteben:

“Madrid. 31. (Europa Press).

Unos centenares de jovenes-al parecer obreros y estudiantes- entre doscientos y trescientos- se han manifestado en el distrito de Vallecas…portando pancartas subversivas y lanzando gritos igualmente subversivos alusivos a la monarquia, a la situacion de algunas provincias españolas y a la pena de muerte. Durante su recorrido distribuyeron gran cantidad de panfletos de contenido subversivo. Mas tarde se disolvieron” (El Correo Español, 1969-11-01, pagina 10)

*Baten batek dudaik baeukan atxilotun autoinkulpaziñoikin, azpixan dakazuez euran aitorpenak komisaldegitik pasa ta gerokuk.

Urriak 6 (domeki) dokumentala Kofrai Zaharrin, Indarkeriaren oi(h)artzunak!

Ongo domekan (U-6) bi emanalditxan (eguerdixan ordu batetan eta arratsaldin 7retan) dokumental gogorra ikusteko aukeri eukikou Kofrai Zaharreko 2.solairun, Indarkeriaren Oi(h)artzuna ixenburuaz. Eguerdiko saiun dokumentalan zuzendaixak eongo diz eta illuntzekun, Tamara Muruetagoiena. ESTEBAN MURUETAGOIENA SCOLA mediku Ondarrutarrai gertatutako bixipenak kontatetxuz dokumentalak (Torturan eragiñez hil zana). Saiutako gonbidapenak, Turismo bulegun hartu birdiz. Osteabe ez errepikatzeko, memoixi landu birdou!

Gaur, Irailak 28 (zapatu) KORTA Askatasun haizea, dokumentala Kofrai Zaharrin!

Gaur, eguerdiko 12xetan Kofrai zaharrin film interesgarri bat ikusteko aukeri eukikou (75minutuku). Behian irakurriko dozuena da filman sinopsise ta amaieran trailerra.

1979ko ekainaren 25ean Korta erail zuten. Hil zuten balak euskal errefuxiatu politikoen aurkako Espainiako gerra zikinaren mertzenarioek jaurti zituzten. 25 urte bakarrik bizi izan zen, baina bere ibilbidea belaunaldi konprometitu, ameslari eta errepresaliatu baten erretratua da. Dokumental honek bere historia kontatzen digu, bere senide, lagun eta militantzia kidei ahotsa emanez. Lan hau ahanztura eta inpunitatearen aurkako oihua da. Etorkizunez betetako memoria ariketa bat, Euskal Herriko historia hurbilari buruzko kontakizun ahalik eta osatuena eraikitzen jarraitzeko.

IXKIRI ixil ixilik junde gure artetik!

Gaur eguneko gaztik ez dabe jakingo zein ixan zan “IXKIRI”. JON M. ZUBIKARAI OSA zan beran ixen ofiziala bañe herrixan IXKIRI lez ezautzen gendun, “Borrokalaxe” zan beran abizena. Frankismo garai gordiñe toka gakon bixitxi ta ez zan geldik geatu injustizixan aurrin. 91 urte eukazela jun zan gure artetik Santurtzin uztailak 24an ta behatu zelan dizen gauzak, Madril aldetik eskuratu dou (beraz batea kartzelan egondako F.R.A.P.eko kide batzuk bixaldute) eskutitz hau. Beraz batea borrokan ibilitxako hiru kidek IXKIRIn bixitxin laburpena eindabe.

Memoixi astintzen. 1975-09-01!

Memoixa historiku jaso ta zabaldu nahi dou, ta hori dala ta Ondarrun eta Ondarrutarron kontuk zabaltzen jungo gaz lantzin lantzin. Hamen hasieraku.

Gaurko egunez 1.975in. Artxibuk arakatzen ibili gaz ta on dala 49 urte zer gertaten zan herrixan jasota gelditxu de herriko artxibun (kuriosu de, sasoi hartako aguazillan jefiai (CANTERA jaunai) esker dakauzela idatzi honek). Urte hartan pil pillin euan TXIKI eta OTAEGIn juzixu eta beti lez Ondarrutarrok ez gaz geldik egotekuk ta Kalea urten beharra ikusi gendun mutil bixan herixotz zigorran kontra.

44 urte eta gero ANGEL ETXANIZ OLABARRIA gogun!

44 urte pasa diz Ondarruko herrixai sekule ahaztuko ezgakon gaba horretatik. Kanpai eta turrun hotsa, giro nahasixe, lehenengoko manifak, jenti kalin… Angel Etxaniz edo herrixan ezaunaua ixan dan hogetahamalauko Angelei 1980ko abuztuko gaba honetan kendutzen bixitxi estatun aginddupin biharra etxen ben mertzenaxo faxistak. 

Herri Batasunako militanti, Aurrera kirol elkarteko kidi, herrigintzan pixo handixe eukan pertsoni… ezkertiarra eta abertzali. Errepresiñoi lehenengoko pertsonan ezautu ban Angelek, atxiloketak, torturak, negozixuai erasuk… eta berak esaten eban modun «DEMOKRATAK» kendutzen bixitxi.

Goxan ikusi leiken modun, urte luzez Ezker Abertzaleko ekimen ezberdinak (Eskuorrixak, ekitaldixak, oroigarrixak, kartel informatibuk…) ez dabe laga Angelen memoixi galtzen. Horretan jarraitxuko dou, memoixa kolektibu idazten eta geure jenti memoixan bada be hilezkorra etxen!

Ta ez gaz ixan bakarrak egun ta gertaera hura gogoratu douenok (34an gaur bertan atatako argazkixak diz behian ikusiko dozuenak), Posta elektronikoz jaso douz, mille esker. Ahaztu inoiz EZ!

Bi handi Itxurribarriko paretin!

Astin konturatu gaz Itxurribarriko paretin agertu dan margolanaz. FIDEL CASTRO RUZ eta IMANOL ORUEMAZAGA BASETA agertzen diz bertan ta ixenburu hau ipinitze lanai: IRAULTZAILE BI berbetan. Guk ez gendun ezautu FIDEL bañe bai IMANOL, ta baieztatzen dou iraultzalle handixe ixan zala. Bakotxa beran mallan, batek Ertamerika osu irauli ban ta bestik herri xume hau (Ondarru). 1956xan etorri zan gure herrire elixako organista latxeik, herrittarrakin bat eiban eta herri-harru bihurtu ban bixi gazen tokixe. Sasoi hartan gertaten zin injustizixa desbardiñai aurrea ein (herri eta Euskal Herri mallan) ta komunidade sendo bat martxan ipintxi lortu ban. Frankismo garaiko agintarixai aurre etxi toka gakon, eleiz atzerakoi batei be pilak ipinitzan, indar okupatzallik jo puntun ipini ben (hartzi toka gakon)….ez euan IMANOL gelditxuko banik. Herrigintzan sartu zan buru belarri (hizkuntzi bultzatzen, langillin aldeko aldarrixak zabaltzen, kulturiai oiñarrixak ipintxen, hezkuntzi zutabe lez hartzen, memoixa historiku azalerazten, herrixe udalea zuzentzen…), danin ban parte.

Ez zatxuau ahazten IMANOL ta zuk lagatako ondari jaso ta zabaltzen ahalegindduko gaz. Hain matxe zendun herri histoixi gorde zendun urtitan toki ezberdiñetan (garai gogorretan be bai), zenbat kuartilla bete zenduzen ezta kontateik (beste asko erre bihir ixan zendun), dokumentu, liburu, esku orri, kartel, argazki… Guk hor jarraitzen dou altxor hau zaintzen ta gehitzen TXIKIA abestixak esaten daben latxeik, gure haurrek biharko ikastoletan haien izenak abestu ditzaten!